Gudsledda samtal och danser

Vi började dagen med att få höra vittnesbörd från Benjamin och Avalone. Vi gjorde också en treasurehunt, där vi bad Gud att tala till oss om det är något speciellt han ville att vi skulle göra för dagen. Vi fick väldigt mycket till oss, exempelvis elefant och mörkblå matlåda. 

Idag har vi varit på en BBQ. Vi alla i teamet trodde att det skulle vara en liten BBQ med ca 20-40 personer, till och med de ansvarstagande blev överraskade när vi kom dit och det var ungefär 1000 personer där. Vi har ätit mycket mat och haft många goda samtal. Vi har också lärt italienare att dansa till den populära låten, church clap. 

Som ni läste så gjorde vi en treasure hunt på morgonen. När vi sedan gick runt och bad för hela BBQ:n så såg vi överallt filtar med elefanter på. De var verkligen överallt man gick och det var helt overkligt. Vi bad för allt och alla och fick så många goda samtal. Senare fick vi köra den populära leken Samurai som vi lärde ut till jättemånga italienare. 

 

Ester pratade först med en äldre man och hade hjälp av en tolk. Mannen ville efter ett tag hämta sin fru och då hämtade vi pastorn i församlingen och hans fru som kunde prata med dem. De fick dela sitt vittnesbörd för paret och efter det blev mannen väldigt berörd och valde att överlämna sitt liv till Jesus. 

Som ni precis läst så har vi haft en ganska hektiskt dag. Jag, Edvin, vill dela en speciell händelse. Jag älskar att sitta hemma och titta på videor där kristna evangeliserar till personer med annan tro eller som inte tror alls. Därför har jag lärt mig väldigt mycket om vad man kan säga och hur man ska förklara saker om tro. 

Idag gick jag och två till av oss fram till ett gäng personer som vår vän Hilton sa ville träna på sin engelska. Vi började prata med dem och med tiden kom vi in på Jesus och Gud. Vi började prata om katolicism och protestantism och hur de skiljer sig. Sen började jag prata själv med en man som var väldigt trevlig. Han var stark agnostiker och visste inte riktigt vad han trodde på men han var säker på att Jesus inte var relevant för honom. Vi stod och pratade i ungefär 30 minuter och han var som sagt trevlig men också mycket bestämd. Han visste var han stod och då fick jag använda det jag beskrev innan. Det var utmanande att få träna på att inte alltid kunna prata till punkt. I slutet av konversationen sa jag att Gud hade en plan för hans liv och det var som att han mjuknade i den exakta stunden. Jag såg hur hans ögon lös upp och det kändes som att han inte riktigt ville tro. Han började upprepa: ”Jag tror inte på detta, jag tror inte på detta”. Jag tror att han började ifrågasätta allt han trodde på. Inte verbalt men jag såg det på honom. Sen blev han ivägdragen av en av hans kompisar så jag hann inte fråga om jag kunde be för honom, men jag fick så ett frö i hans hjärta. Be gärna för Marko som han hette och hans vänner.

Med vänliga hälsningar

Italienteamet genom Edvin och Avalone